Hur definierar vi hållbar utveckling?

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Så definieras hållbar utveckling i  Brundtlandrapporten, och som skrevs på uppdrag av FN år 1987. Hållbarhet förknippas med klimat och miljö, men begreppet är mycket bredare än så.

 Brundtlandrapporten, diskuterar hållbar utveckling i tre dimensioner:

• Social hållbarhet – att långsiktigt ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.
• Ekologisk hållbarhet – att hushålla med resurserna så att de räcker till kommande generationer.
• Ekonomisk hållbarhet – att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt.

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet är tre dimensioner som hänger ihop och påverkar varandra.

• Teknologisk hållbarhet – är ytterligare en dimension som tillkommit senare. Denna dimension siktar på att teknologin i produkter och tillverkning skall stödja de tre ovanstående dimensionerna.

Cirkulär ekonomi

Den cirkulära ekonomin är ett sätt att omdefiniera marknaden. Det handlar om ett ekonomiskt system vilket försöker att minimera avfall och det ständiga bruket av resurser. Jordens resurser är inte oändliga och vi måste ändra hur vi tänker, men det har också gjort att det skapats nya möjligheter. 

Idag finns det en många olika företag som utmanar status quo och utvecklar nya sätt att ta tillvara på de resurser som redan finns och har använts. En affärsmodell för cirkulär ekonomi ser ut så här: Skapa, använda och återanvända. Navet i det blir cirkulär ekonomi som handlar om att återanvända de resurser som redan tillverkats. Det skapar värde för företag eftersom de inte behöver köpa nytt råmaterial,. Det skapar också värde för miljön eftersom produkter skapar mindre avfall och värde för konsumenten eftersom de kan byta ut en del istället för en hel produkt när en uppgradering ska göras

Världsarvet Hälsingegårdarna

En del av bakgrunden till bildandet av den ideella föreningen Hållbara hus – förr, nu och i framtiden är att de forskningsmedel som fanns för forskning kring Världsarvet/Hälsingegårdarna på Högskolan i Gävle drogs in. För att fortsätta denna forskning, vilket inkluderar aktiviteter som konferenser och internationella workshops, kommer föreningen fungera som ett nätverk för framtida forskningsmedelsansökningar.

Den kompetens och det intresse, det kunnande och det vetande, som fanns för bevarandet av världsarvet och hälsingegårdarna vidgades till föreningens syfte. Den forskning och det arbete som gjorts inom forskargruppen kan bevaras och vidareutvecklas genom den ideella föreningen.

Hållbart skogsbruk

Vi anser att skogen är en viktig resurs som är basen för skapande av värden i vårt samhälle. Värden behöver utvecklas och bevaras eftersom naturen har gränser för mänsklig förändring av de natursystemens kretslopp. Att ”odla” skog på samma sätt som andra grödor innebär att det naturliga kretsloppet sätts ur spel. Vi anser att ett skogsbruk som baseras på naturbruk där trädråvaran plockas ut i takt med att den är mogen ger möjlighet till en bättre råvarukvalitet med grövre virke som ger en möjlighet till bättre priser. Ur ett samhällsperspektiv bör en råvara styras mot produkter med högt förädlingsvärde. Högre förädlingsvärde innebär att råvaran kan betalas bättre men också att ny industri och nya arbeten kan uppstå nära råvaran. Den ”svenska modellen” har sedan 1930 talet baserats på en volymorienterad logik; nu krävs ett värdeskapande hållbarhetsperspektiv.

För att förbättra samhällsnyttan av Sveriges skogar är det viktigt att motivera till investeringar i mer värdeskapande användningar av och marknadsmöjligheter för kvalitetsträ. Det är också viktigt att skapa konkreta styrmedel för omställning till mer mångsidigt värdeskapande skogsbruk. När det gäller skogsbrukets inverkan på växthuseffekten är det grundläggande att klargöra att målet är att den totala mängden kol som är bundet i mark, växter och träprodukter skall öka. Men det är alltid svårt att motivera människor att ändra sitt tänkande och arbeta för förändring. För att fler skall vilja starta och medverka rationellt sett viktiga omställningsprocesser är den känslomässiga dimensionen viktig.

Det är viktigt att försöka förstå hur väsentlig hanteringen av Sveriges skogsmarker är. Den mest grundläggande aspekten är att större delen av världens kol är bundet i jord i bördiga marker. Enligt Naturskyddsföreningen och WWF finns det i Sveriges skogar 8 gånger mer kol bundet i mark än i växtbiomassa, och träden är bara en del av växtbiomassan. Värdens totala kolförråd i mark är (var) 50 gånger mer än kolmängden i atmosfären. Detta innebär att om kolmängden i mark reduceras 2% så fördubblas atmosfärens CO2-halt. Det är mycket väsentligt att säkerställa att det svenska skogsbruket inte ytterligare reducerar mängden kol som är bundet i våra skogsmarker. Som vi bedömer det är den klokaste investeringen Sverige kan göra för att begränsa växthuseffekten att snabbt investera i omfattande omställning till mer hållbart skogsbruk. Det behövs i dagsläget mycket tydliga styrmedel för att åstadkomma detta!

Ett ökat inslag av naturbruk i våra skogar skapar också förutsättningar för utvecklande och bevarande av många mänskliga värden som skogen kan ge. Dessa värden utöver skogsråvaran är i ett länge perspektiv något som vi måste bevara och underhålla för framtida generationer av mänskligt liv som har en rätt till att få del av värden som:

• Biologisk mångfald
• Svamp och bärplockning
• Skogsvandring  och turism
• Kulturarv med levande fäbodar